I fredags kväll spelade Christopher Sander i Allhelgonakyrkan på Söder. Det var mitt första kyrkobesök på länge och det var fint.
Låtar som “Ett sjunkande skepp” och “Mors lilla lathund” från nya, välförtjänt hajpade skivan i lätt avskalade versioner. Särskilt mycket tyckte jag om att höra stråktrion på hans vänstra sida. Så mäktigt och fylligt med stråkmattor på nära håll.
I ett mellansnack nämnde han Heron, som jag därmed var tvungen att kolla upp efteråt. Det engelska folkbandet spelade in sin debutskiva på ett fält intill Themsen och i bakgrunden hörs fågelkvitter. Man kan föreställa sig den röda eftermiddagssolen och hur det luktar gräs. Hur kul det är att sjunga i stämmor och ha axellångt hår. Sådana associationer som man går i gång på.
Jättefint verkligen. Ta en titt här.
Nu tänkte jag pipa över till Mariatorget för helgens andra kyrkobesök – och helgens andra Christopher Sander-spelning. Han, Anna Järvinen med flera uppträder tillsammans med Stockholms akademiska orkester.
Kommentera