I helgen sÃ¥g jag om en av mina favoritfilmer: “Mon père, ce héros” (Min farsa är en hjälte) frÃ¥n 1991 med fantastiska Gérard Depardieu och Marie Gillain i huvudrollerna. Filmen handlar om en pappa som Ã¥ker pÃ¥ semester med sin fjortonÃ¥riga dotter. Dottern träffar en söt kille och för att verka intressant inför honom ljuger hon ihop en osannolik historia om att pappan egentligen är hennes älskare samt hemlig agent och äventyrare. Den snälla pappan förstÃ¥r ingenting när folk pÃ¥ badorten plötsligt börjar titta snett pÃ¥ honom och kalla honom “idiot”. Det är roligt men ocksÃ¥ ömsint och vemodigt om att bli vuxen och att se sitt barn bli vuxen. Jag har inga barn men kan ändÃ¥ föreställa mig hur det skulle kännas när ens lilla dotter plötsligt försvinner bort frÃ¥n en. PÃ¥ samma sätt kommer jag ihÃ¥g hur spännande det var att vara fjorton och känner mig lite sorgsen när jag tänker pÃ¥ att jag aldrig mer kommer vara det. 1994 gjordes en amerikansk remake med Katherine Heigl i rollen som lolitadottern. Den amerikanska versionen är övertydligare samt satsar mer pÃ¥ att vara klassisk komedi än vemodigt drama men är ocksÃ¥ väl värd att se tack vare Gérard Depardieu.
Tråkiga nyheter!
Med hänvisning till vad som hänt den senaste tiden som du kan läsa mer om här så måste vi på People tyvärr säga hej då för ett tag. Förhoppningsvis är det ett vi ses snart igen och att vi till hösten är uppe och rullar igen. Tills dess vill vi tacka för all positiv feedback vi fått från alla fina läsare på det nya formatet, innehåll och form. Det är superkul att höra att ni gillar People och de förändringar vi gjort i år. Ni värmer våra hjärtan. Vi vill också tacka våra grymma redaktörer och alla andra duktiga medarbetare som formgivare, skribenter, illustratörer, fotografer, stylister m fl som jobbat hårt och bidragit med så mycket personligt engagemang. Tack alla ni!
Ha en toppensommar, så hoppas vi att vi ses snart igen. Senaste numret finns online här.
Mvh Anna Thelning
/Chefredaktör
Kommentera