People gör comeback!

I helgen sÃ¥g jag om en av mina favoritfilmer: “Mon père, ce héros” (Min farsa är en hjälte) frÃ¥n 1991 med fantastiska Gérard Depardieu och Marie Gillain i huvudrollerna. Filmen handlar om en pappa som Ã¥ker pÃ¥ semester med sin fjortonÃ¥riga dotter. Dottern träffar en söt kille och för att verka intressant inför honom ljuger hon ihop en osannolik historia om att pappan egentligen är hennes älskare samt hemlig agent och äventyrare. Den snälla pappan förstÃ¥r ingenting när folk pÃ¥ badorten plötsligt börjar titta snett pÃ¥ honom och kalla honom “idiot”. Det är roligt men ocksÃ¥ ömsint och vemodigt om att bli vuxen och att se sitt barn bli vuxen. Jag har inga barn men kan ändÃ¥ föreställa mig hur det skulle kännas när ens lilla dotter plötsligt försvinner bort frÃ¥n en. PÃ¥ samma sätt kommer jag ihÃ¥g hur spännande det var att vara fjorton och känner mig lite sorgsen när jag tänker pÃ¥ att jag aldrig mer kommer vara det. 1994 gjordes en amerikansk remake med Katherine Heigl i rollen som lolitadottern. Den amerikanska versionen är övertydligare samt satsar mer pÃ¥ att vara klassisk komedi än vemodigt drama men är ocksÃ¥ väl värd att se tack vare Gérard Depardieu.