Samtidigt som tidningar och bokförlag går loss på kortromaner och twitterprosa vill vi på peopleredaktionen slå ett slag för böcker med långa meningar och stora anspråk. Inför sommarens ledighet åkte vi hem till en eklektisk samling författare (eller en haffade vi på vägen mot gotlandsfärjan) för att tala läsupplevelser. Från de tidiga skälvande stegen in i böckernas värld till de största inspirationskällorna.
Foto: Märta Thisner
Varje dag denna vecka kan ni läsa en ny författare berätta om sina favoriter i bokhyllan. Igår var det Eli Levén och idag är det dags för unge debutanten Måns Wadensjö.
Måns Wadensjö
Med en läggning åt det absurda har 20-åriga Måns Wadensjö placerat sin debutroman på ett sjukhus som freakar ut. Han jobbade själv som köksbiträde på en förlossningsavdelning och fick bre mackor till nyblivna mammor, köra folk i rullstol och umgås med tio vakande barnmorskor.
– Alla blir lite knäppa av att jobba natt. Man kommer väldigt nära varandra av att vaka ihop medan andra sover, och stränga hierarkier skapas. Hos oss hade till exempel undersköterskorna hårda regler kring precis hur man ska bre mackorna. ”Förlossningen” osar lätt av ”Rikets” surrealistiska värld och fylls av nitiska sjuksköterskor, hemliga luckor ner till källaren, byggnader i sönderfall, hierarkier som spårar och läkare som löper amok. Precis som sin prosa har Måns själv en lätt läggning åt det absurda i sina litterära preferenser.
Bruno Schulz – ”Kanelbutikerna” (1934)
Min pappa lånade den till mig hösten 2006 när jag gick i trean och jag kommer ihåg att när jag öppnade boken och läste första sidan blev jag sjukt provocerad. Va fan, han kan ju inte skriva böcker som är så pretto och sökta! Men sen blev den spännande. Den handlar om en vår och en kärleksaffär som spårar ut. Bruno Schulz skriver om enkla vardagliga saker, som familj och barndom, klädaffärer och fåglar på vinden, som om de vore stora betydelsefulla saker.
Witold Gombrowicz – ”Ferdydurke” (1937)
Jag hörde Martina Lowden pratade om honom när jag jobbade extra i ett antikvariat under gymnasiet. Jag smugglade diskret undan den, betalade reapris och smygläste den under arbetstid. Den handlar om en 30-årig författare, om världen runt omkring får för sig är tolv och tvingar tillbaka till skolbänken. Han blir inneboende hos en småborgerlig familj som han både dras till och föraktar och han gör allt för att förstöra deras fasad för att på så sätt demaskera situationen han hamnat i. Han rycker vingarna av en fluga och fäster dem på dotterns gymnastiksko och betalar en tiggare för att stå utanför huset med en kvist munnen för att freaka ut dem fullständigt.
Lotta Lotass – ”Tredje flykthastigheten” (2004)
Lotass är så – gud – fantastiskt bra. Historien följer kosmonauten Jurij Gagarin under hans uppväxt och fram till rymdfärden. Hela tiden med Lotta Lotass säregna röst som ledsagare. Den är flerstämmig och väver in andra flygares röster. Boken har nästan en biblisk touch, det finns något ödesmättat i det hela. Han väljs ju ut av flera tusen flygare och får genomgå olika tester som minskat syre, tystnadskammare och G-kraftsprov.
”Förlossningen” släpps i september på Modernista.
Kommentera