Viss musik ska upplevas som en bildrik resa, via karga östeuropeiska industriområden till livfulla, kvalmiga avenyer. På ett nattåg, genom en bilruta eller i ett flygplan tolv tusen meter upp i luften mellan två kontinenter, tycks kreativiteten flöda starkare än vanligt, åtminstone när det kommer till texterna i svensk popmusik. Kanske ligger det någonting outtömligt i känslan av att vara på väg, eller rentav i hastigheten.
Bandet Ingenting luffade runt i Europa på förra skivan ”Mycket väsen för ingenting”, Montt Mardié lovsjunger sitt Stalingrad medan Bye Bye Bicycle drömmer sig till Kairo och Pelle Carlberg svär över en flygresa med i låten ”I’ll never fly with you again Ryan”. Den Sincerly Yours-anknutna akten JJ lyckas dessutom nämna badorten Malaga otaliga gånger på debutalbumet ”No 2”. Listan på låtar eller album med geografiska kopplingar till exotiska platser och resor kan göras hur lång som helst. Ringar man in de låtar som handlar om en ödslig natt i den lilla orten Vagnhärad blir listan avsevärt kortare. Det är här musikprojektet Solander och Fredrik Karlsson kommer in i bilden.
– Geografiska platser drabbar mig ofta starkare än möten med människor. Jag blir helt översköljd, varför vet jag inte, säger han. Låten ”Night in Vagnhärad” handlar om platsen jag växte upp på.
Solander, som startades 2005, var från början ett Göteborgsband som hade två gemensamma intressen; musik – och botanik. Fyra år, tre stycken egenutgivna ep:s och ett limiterat albumsläpp senare kommer den officiella debuten ”Since we are pigeons”. Under tiden har Fredrik Karlsson turnerat med konstpopbandet Fredrik och Vit Päls samt adressändrat till Malmö. Namnet Solander, tagit efter en av Carl von Linnés apostlar, den upptäcktsresande engelsmannen Daniel Solander, har fått hänga kvar trots att Fredrik Karlsson gått solo.
– Solander har betytt mycket för mig. Jag är en vetenskapsfetischist ut i fingerspetsarna. Personer med upptäckarglädje fascinerar mig. När bandet lades ner bestämde jag mig för att fortsätta skriva musik på egen hand.
Solanders självklara känsla för melodier, ambivalent folkpop och välbroderade arrangemang går som en röd tråd genom ”Since we are piegons”. I somliga låtar backas han upp av en stråkkvartett eller en klassisk indierocksättning, i andra får Fredrik Karlssons stämma sällskap av en cello eller en akustisk gitarr. Musiker från så väl Vit Päls som Fredrik medverkar på skivan, likaså Band in box.
– Det finns en stor kollektiv anda i Malmö, som jag inte upplevt någonstans tidigare. Den subkulturella klicken hjälps verkligen åt. Det är tur, annars hade det varit svårt att göra den här skivan.
Intervju från People #7. Lyssna på Solander här! I december turnerar han i bland annat Tyskland och Österrike. Fast vi hoppas att Fredrik gör en Peter Jöback och “…kommer hem igen till jul”.
Kommentera