Konstnären Pär Strömberg har flyttat hem frÃ¥n Amsterdam och imorgon kväll är det svensk vernissage och boksläpp för hans “Darkness Visible” pÃ¥ Riche. GÃ¥ dit föreslÃ¥r jag, det kommer bli fint - och för er som inte hinner finns tavlorna kvar tom den 25 maj…
Först är jag lite nyfiken på din bakgrund - hur kommer det sig att du sökte dig till konsten?
Jag är född och uppvuxen i Örebro där jag figurerat mycket på skate- och musikscenen. De flesta av mina gamla vänner är musiker, flera konstnärer och andra kreatörer. Min ingång till konsten skedde således genom tecknande av skivomslag till lokala metalband. Efter ett par  år på Örebro Konstskola flyttade jag till Amsterdam och studerade vid Rietveld Akademin. Jag har sedan 1999 varit verksam som internationell  konstnär med Amsterdam som bas och är sedan knappt ett åt tillbaka flyttad till Sverige och Stockholm. Bildvärlden har alltid inspirerat och och dess solitära själar passade mig bättre än gruppdynamiken i ett band. Jag såg mycket konst som ung tack vare intresserade föräldrar, jag har alltid läst mycket och förkovrat mig och konsten är ett sätt att uttrycka alla intryck.
Du jobbar mycket med naturmystik och ljusfenomen i din konst - samtidigt som du är inspirerad av black metal. Det är en fin kombination som inte är så oväntad man kan tro. Vad betyder naturen för dig?
Inspirationen från Black Metal kommer nog i sekundär rang om man tänker på att det ändå är naturen och dess inneboende mystik som är grunden. Mitt måleri delar mycket av den symbolvärld som är Black Metal-musikens byggstenar, främst den visuella delen. Det finns en atavistisk urkraft och längtan till något långsamt i kontrast till dagens snabba medieflöde. Mina bilder tar tid att se, men de har så mycket mer än att bara kopplas till en musikgenre. Att jobba med ljus i bilderna förstärker effekten av mörkret och vice versa. Det blir en fin balans som Yin Yang, Godhet Ondska, Liv Död, Kärlek och Hat.
Och påverkar musiken din konst?
Jag har som sagt mina rötter i en stark musiktradition frÃ¥n min hemstad Örebro. Musik finns som en ständig följeslagare men aldrig vägvisare. Jag valde att gÃ¥ min egen väg, mot bildens, medan nästan alla mina vänner, fÃ¥ undantaget, valde musiken. Jag kunde naturligtvis inte vara helt utanför utan tog snällt hand om det visuella, skivomslag, posters etc. Idag är det väldigt lite musik som fÃ¥r mig inspirerad pÃ¥ den nivÃ¥ att det ger mig nÃ¥got rent konkret. Dock mÃ¥ste jag säga att Marduk och Funeral Mist gör det pÃ¥ en alldeles eget speciellt sätt…
Var kommer inspirationen till de nya verken i “Darkness Visible”?
Darkness Visible var titeln pÃ¥ min senaste stora dubbel-soloutställning (galleri och mässa) i Amsterdam för cirka ett Ã¥r sen. Titeln härstammar frÃ¥n ett textparti i John Miltons bok “Paradise Lost” och William Styrons biografi om galenskap. Darkness Visible anknyter även tydligt till mina verk som handlar just om att tydliggöra mörkret inom oss genom att belysa det. Mina landskap funkar som “mindscapes”, platser i vÃ¥rt psyke där ett kollektivt minne spelar ut sitt parti. Bokens titel samlar verk frÃ¥n dubbelutställningen 2009 med nya mÃ¥lningar frÃ¥n 2010 och visar en ny riktning, bÃ¥de i text och bild, mitt förflutna i Holland och min framtid här i mitt ny-gamla hemland. Texterna i boken är skrivna av Frida Cornell, Daniel Bertina och Hester Albertingk Thijm som alla har olika men nära relation till min konst och representerar bÃ¥de Holland och Sverige.
Den stackars ensamma lyktstolpe som förekommer på två av pressbilderna får mig att tänka på Narnia (och som sagt Fredrik Söderberg) - vad tänker du kring den?
Naturligtvis är det svårt att undgå både Narnia och Fredrik Söderberg. På ett märkligt sätt är de bägge två kopplade till min uppväxt men har inte så mycket med mina bilder att göra. Mina lyktstolpar fungerar som ljusbärare och färdriktning på ett psykologiskt och symboliskt plan. De smälter samman med fullmånen och det blir svårt att avgöra vad som är ett naturligt och vad som är ett artificiellt ljus. Det finns mer i de bilderna (som spåren i snön) som också utmanar betraktaren att lägga in tolkningar. Mina bilder har ofta litterära och (konst-)historiska referenser utanför de uppenbart symboliska.
Slutligen: Tre låtar som på något sätt inspirerat dig!
Jag skulle naturligtvis kunna lista 300 stycken här men hÃ¥ller mig inom ramen av de senaste Ã¥ren…Utan inbördes rangordning:
Satyricon - Mother North: Jag vill egentligen inte hylla Norsk BM, men detta är både bedårande vackert och stenhårt
Funeral Mist - Blessed Curse: Jag tappade fattningen när jag hörde detta… monotont, mässande och helt enkelt genialt
Marduk - Accuser / Opposer: Hårdrock v.s. Ortodoxa Präster, tungt och mäktigt och alldeles alldeles underbart
Kommentera